Saker som händer i Paradiset

Skrivet May 13, 2015 i Resor

Ååh paradiset mina vänner… det gröna, blomstrande, gungande, vaggande, prasslande, kluckande, surrande, kvittrande paradiset. Med en vind jag skulle beskriva som en smekning om det inte vore alldeles för klyschigt. Men vad göra när det är precis så den känns… som reiki över hela kroppen… Den stryker mig över håret jag inte orkar, och inte heller behöver orka, tvätta, drar sina fingertoppar över örsnibbarna, ner för sidorna av halsen, bara axlar, armar, ben, ända ut i den krokigaste lilltån. Och jag spinner som katten under bambustolen bredvid. Hopkrupen, med den orangea mjuka hakan på framtassarna, med blicken fäst på sina luddiga ungar som kullerbyttar omkring bland blomkrukorna.

I paradiset vaknar jag i ottan, i mitt lilla, lilla rum, med en liten säng, ett litet bord och ett litet fönster med en orkester av syrsor bakom träpersiennen. Helt perfekt för en Elli. Efter fem minuters battlande med morgonsömnen drar jag på bikinin och vandrar genom en blomstertunnel ner för trappan till stranden. Känslan av att dyka ner i en sjö, eller ett hav, innan hjärnan riktigt vaknat blir aldrig mindre amazing. Den inre monologen har inte kört igång än, det eviga kommenterandet och analyserandet håller käften och lämnar fri väg åt känslan av kropp som glider genom helt perfekt svalt vatten. Det triggar minnen av att vara barn, i den där åldern då dofterna och världen under fingrarna utgjorde hela upplevelsen, innan orden började kategorisera och hacka upp sinnesintrycken. I två, kanske fem, sekunder tror jag mig känna nästan så igen, på flotten, utsträckt som en sjöstjärna under den nyuppstigna solen, med vått trä under handflatorna och vågkluck i öronen. Fem sekunder, innan jag börjar tänka på hur jag ska beskriva det så det låter precis som det känns. Damn.

Sen simmar jag tillbaka till stranden, vandrar upp genom blomstertunneln och dricker nybryggt kaffe och passionsfrukstjuice med utsikt över sjön. De här dagarna har jag njutit så vansinnigt mycket av att hänga timmar och timmar med mig själv och vara helt ifred i mitt eget huvud. Även om det också betyder att jag måste hänga med en och annan demon ibland. Men jag tänker att, vafan, de där demonerna kommer aldrig försvinna, bara mutera, så det är lika bra att sluta springa ifrån dem. Och det finns få bättre platser att stirra de stint i ögonen än från en hängmatta i paradiset. En tyst battle. Ingen kommer vinna, men ingen kommer heller dö. Även om det känns så ibland.

När jag (eller de) tröttnat på att stirra, beställer jag en sangria och hänger med en irländsk hippie som heter Pingping. Hon har rest i 10 år och har bjällror runt anklarna så man vet var hon är hela tiden. Hon ler med ögonen och har långa svarta dreads fulla av färgglada band, snäckor och pärlor från diverse stränder världen över. I brist på hylla eller fönsterbräde, ja, i brist på hem, knyter hon fast minnena i håret och samlar pryttlar i sin väska som väger alldeles för mycket. Det är tufft att kombinera nostalgi med ett liv som sköldpadda med huset på ryggen. Men, det är värt det, det hon skickar tillbaka till Irland får hon ju aldrig se igen. Hon pratar så snabbt att det knappt finns utrymme för att skratta åt hennes galna anekdoter om mer eller mindre (ofta mindre) nyktra äventyr på allt från Burning man-festivaler till Papua nya Guinea. Hon berättar att hon är den första att dansa på borden, att hon inte vet några gränser. Men det är inte bara droger och alkohol som flyttar gränserna, utan resandet i sig självt. Hon behöver inte mer än fem minuter för att ta in mig i sitt liv, och hon bevisar för mig att det verkligen är vi själva som väljer avståndet till varandra. Hur det går att välja att vara nära nästan direkt så länge ingen höjer garden. Det slutar aldrig att fascinera mig, hur mycket vi fått för oss, som bara är påhitt.

ellikaffeNä, jag kommer aldrig tröttna på detta.

lagunahamacaEller detta.

4 Comments

  1. Jerker
    2015/05/13

    Det ser verkligen härligt ut och det känns som du hittat rätt ställe. Är det bara semester nu eller varvar du med skrivande? Kram

    Reply
    • Elli
      2015/05/13

      Ooh jaa mycket härligt, men nä inte särskilt ledig än. Lyssnar igenom och transkriberar intervjuer, och ja, skriver. Imorrn kommer Elisabet i 10 dagar så jag måste passa på att hinna få gjort så mycket som möjligt innan. Det är inte helt lätt att kombinera livsnjuteri med jobb, hehe.. men jag vet att du är bra på det!

      Reply
  2. Fia
    2015/05/14

    Oh god. Ska du köpa haremsbyxor och gå runt barfota på Möllan när du kommer hem? (snälla säg nej!!)

    <3

    Reply
    • Elli
      2015/05/14

      Haha om det hade varit min grej hade jag väl gjort det för längesen! Nä jag ska glida runt i min fantastiska blå maktkappa som jag köpte precis innan jag drog, och fortsätta vara hippie på insidan, och eeh ja på internet. puss! <3

      Reply

Leave a Reply