Människor att resa genom

Skrivet May 14, 2015 i Resor

När jag inte hänger med Pingping så hänger jag med James. En engelsman som gör sin första långresa vid 30 och skriver listor över sina insikter och uppenbarelser. Han skriver även listor över alla hobbys och egenskaper han vill bemästra och listor över vad han egentligen har för några slags listor, ifall han skulle glömma. Sen blir han stressad över att han inte kan göra allt samtidigt. Så gör han ingenting istället, tycker han själv. Do less, be more, säger jag (eftersom jag älskar att ge råd jag själv inte kan följa) och testar honom på dagens spanska ord. Igår var det “hormiga” = myra. Eftersom han har pluggat massa psykologi vet han saker om sånt jag är besatt av, och vi pratar bort hela dagar om kluvna hjärnhalvor, språk som känsla, mänskliga apbeteenden, välsignad glömska och mjuka identiteter. (Dvs när vi inte pratar om Jurassic Park, reversed cheerleader-effect och hur man bryter upp lås.)

Precis innan lagunen faller i totalt mörker simmar vi ut till flotten, lägger oss under den oändliga svärtan och ser på när stjärnorna poppar fram en efter en. Han säger att han kunde komma på sig själv i England med att prata och prata om så helt meningslösa saker utan glädje för någon och att han på den här resan bestämt sig för att lyssna mer. Och shit vad han lyssnar, på alla, och jag har svårt att tro på att han inte varit bra på det innan. Han verkar vilja suga all eventuell visdom och random historier ur varenda människa han träffar, och jag fascineras av hans tålamod. Jag fascineras alltid av folks tålamod, den egenskap jag totalt skonats från, men kanske ändå blivit LITE bättre på på senare år (?) När han lyssnat klart, berättar han saker. Jag blundar och ser hans lägenhet framför mig, vilka färger han målade sina väggar i precis innan han stack, vilken känsla varje rum har. Jag ser hans syster, som just fått barn, och får höra om hennes superskills, speciellt när det kommer till att etablera djupa vänskaper. Han berättar hur han nästan förstörde deras relation i Kina när han var full och försvann och var rude mot henne när hon oroat sig hela natten. Han berättar om hur han vaknat i en pöl med blod med krossad käke och utslagna tänder. Nu är han nykter i en månad. Sen beskriver han exakt hur det känns att stå i en mörk källarruin i en ström av nyvakna fladdermöss, hur de i blixtens hastighet, totalt ljudlöst navigerar kring föremål med enorm precision. De krockar inte med något, det enda man hör är fladdret från vingarna när de passerar en centimeter från ens öra.

Snart drar han till Colombia där han ska jobba som engelsklärare, lära sig spanska och salsa i ett halvår. Jag undrar om han kommer fastna där för alltid, bli kär i ett helt nytt liv, träffa nån, skaffa kids och bygga ett hus som jag kan komma och hälsa på i. Eller så kommer han sakna sina nymålade väggar i byn utanför London, en pittoresk dröm precis intill en flod, som ju inte heller låter som det sämsta alternativet. Ya veremos, we’ll see, vart de där listorna tar honom till slut. Jag älskar hur saker ligger öppet.

2 Comments

  1. Niklas
    2015/05/17

    Du lyssnar i vart fall på mig, vilket är en stor bedrift och kräver mycket tålamod:) Ser ut som ett skönt ställe med stora möjligheter till kontemplation. hepp!

    Reply
    • Elli
      2015/05/25

      haha krävs ju inge tålamod för att lyssna på dej ju ;)

      Reply

Leave a Reply