Heta hälsningar från León

Skrivet Apr 26, 2015 i Resor

ellistrandÖde sköldpaddestränder in my dreams! Jag hade ju hoppats på inga människor och massa sköldpaddor. Men istället var där inga sköldpaddor och ett helt hostal fullt av bröliga, feststinna 20-åriga surfardudes (och tjejer för all del, men de brölade mindre). Ni vet den där sortens solbrända coolkids med blonda toppar, som tatuerar in havsdjur på anklarna, hälsar på varandra genom att skrika DREAMTEAM och utbyter smattrande highfives i tid och otid. Inte mitt sorts häng, inte ens när jag var 20. Men stranden var fin, och jag vandrade så långt bort jag kunde och skrev djupa saker om ensamhet i solnedgången. Och tog en selfie. Då kändes reselivet lite romantiskt igen.

Nu är jag tillbaka i León, som kan vara den svettigaste platsen jag varit på in my life! Jag har lyckats tajma in de där sista överheta dagarna innan regnet faller och temperaturerna droppar. 38 grader i skuggan. Det känns som att blodet tar fyr och eldar upp en från insidan, tryckande galenskap och intensiv längtan efter att fylla lungorna med vinterluft. Hjärnan är blank, språken en enda sörja, och det är svårt att tänka, svårt att förbereda intervjuer, svårt att researcha, svårt att skriva blogg ;)

Men jag känner ändå massa kärlek för León.. det är en stad som växer för var dag, där varje hörn har ytterligare en dimension att upptäcka, och jag önskar jag hade mer tid att smälta samman med alltsammans… Hitta mina oaser, mitt folk. Men jag får nöja mej med att leva på ytan den här gången. Strosar runt på dammiga gator bland pastellfärgade hus, spanar in revolutionsgraffiti, museum, vitputsade katedraler, soldränkta plazas och överfyllda marknader. Käkar Nica-frukost med ägg, gallo pinto (ris och bönor), friterad banan och majstortilla, och dricker ett par hundra bananmilkshakes och färskpressade juicer på diverse comedores och caféer. Jag tycker om det sävliga, men samtidigt försiktigt sprudlande, som når sin extas först om nätterna. Klubbar som vibrerar av salsa, bachata och reggaeton, med en mix av turister och nicas som festar loss på Toña-öl och Flor de caña-rom och dansar tills hettan återvänder.

Själv försöker jag hitta balansen mellan reseviben och jobbviben. Varannan rom, varannan vatten. Hänger runt med folk från hostalet, försöker jaga rätt på unga poeter, och få in i huvudet att om TRE dagar flyger fotograf-Amelie in till Managua och då ska vi jobba assen av oss. Vår fantastiska fixare tillika episka kulturjournalisten Wilmor Lopez har klirrat intervjuer med folk jag kommer dö starstruckdöden inför. Jag hoppas verkligen att min hjärna har börjat fungera tills dess. Och ja, jag ska berätta mer om detta snart, och om Nicaraguas extremt intressanta historia, och om alla människor som gjort de här reportagen möjliga, men just nu är det för varmt god damn it!

Ska klättra upp på ett tak istället och se solen gå ner bakom vulkanerna.

LeonMartyrer + “Så länge Nicaraguas barn älskar sitt land kommer Nicaragua vara fritt”, typ + general Sandino i sin hatt.

guidemuseumFick en egen guerrillero till guide på Revolutionsmuseet som rabblade alla namn och årtal han kunde. Till vänster Nicaraguas flagga, till höger Frente Sandinista de Liberación Nacional-flaggan.

katedralenGuerrillero + katedralen.

Leonvulkan♥ León ♥

2 Comments

  1. Björn
    2015/04/27

    vad fint du har det! puss

    Reply
  2. Ulla
    2015/05/01

    Synd på sköldpaddorna — men du får se mkt annat. Fin stad med vulkanen som sticker upp där bredvid.

    Reply

Leave a Reply